Nya frågor till materiell kultur på Skoklosters slott

I nära 750 år har kvinnor verkat, haft inflytande och tagit ansvar på Skokloster. Att lyfta fram hur kvinnors villkor sett ut historiskt har länge varit ett angeläget forskningsfält. Adelskvinnornas betydelse vid maktens sida har senare tiders forskning belagt. I boken och utställningen Slottsfruar och klostersystrar (2022) anknyter vi till denna forskning och lyfter fram såväl slottsfruarnas som de medeltida kvinnornas historia på Skokloster. Det bidrar ytterligare till en större förståelse för hur kvinnor inom samhällets elit har verkat genom århundradena.

År 2017 tog jag och min kollega Sofia Nestor (intendent, Livrustkammarens samlingar) initiativet till ett kunskapsuppbyggnadsprojekt om slottsfruarna och klostersystrarna. Målsättningen var att resultatet skulle presenteras i en publikation och en utställning. Detta är som bekant ett kollektivt arbete. Jag fick i uppdrag att bygga och leda ett curatoriellt team av såväl interna som externa experter, som kom att bestå av intendenterna Sofia Nestor, Pia Bengtsson Melin, Andreas Olsson, Anja Kujala, Inger Olovsson, Jonas Häggblom, målerikonservator Ann-Cathrin Rothlind samt de externa forskarna Barbro Bursell och Carin Bergström. Den 22 juni 2022 hade vi release för den rikt illustrerade publikationen med femton artiklar, och vernissage för utställningen som visas i slottets gästrumsvåning. Utställningen visas när slottet är säsongsöppet till och med 2024.

_{Porträtt av Skoklosters slotts första husfru, Anna Margareta von Haugwitz, målat av den flamländske konstnären Anselm van Hulle omkring 1649. Hon är avbildad i helfigur med Nürnbergs rådhus i bakgrunden. Bredvid porträttet en gestaltning av en historisk dräktmodell från 1600-talets mitt. Gestaltningen är baserad på ett klänningsmönster snarlikt den dräkt som Anna Margareta bär på porträttet. Anna Margareta von Haugwitz gjorde en anmärkningsvärd resa. Från att som barn ha varit föräldralös i trettioåriga krigets Tyskland slutade hon sina dagar som riksrådshustru och grevinna i Sverige.
Foto: Ola Myrin/SHM}

Det är slottsfruarnas och klostersystrarnas agens som är i fokus. När kvinnorna får stå i centrum framträder nya berättelser. Via slottsfruarna skapades nätverk och egendomar överfördes mellan släkterna. Flera av dem har varit aktiva i samlingarnas utformande och bevarande. Kronologiskt spänner berättelsen från nunnorna i Cistercienserklostret till den sista slottsfrun, Hermine von Essen. Slottet såldes 1967 till den svenska staten. Idag ingår slottet som en del av myndigheten Statens historiska museer.

Med fokus på kvinnorna kopplar vi ihop slottets historia med klostrets. En slottsfru intog en chefsroll, men det gjorde även en abbedissa i klostret. Hushållets organisation var slottsfruns ansvar. En abbedissa var klostrets ledare i såväl världsliga som andliga frågor. Andra teman är äktenskapsalliansens betydelse, sökande efter nya kvinnoroller och filantropi.

Ibland är det svårt att hitta kvinnorna i det skriftliga källmaterialet.
Ofta är kvinnors röster dolda i arkiven. Den materiella kulturen tillför då ytterligare en aspekt på kvinnornas historia.

Vi har kunnat belysa kvinnorna på ett nytt sätt genom att kreativt kombinera skriftliga källor med föremål ur slottets samlingar och inlånade föremål. Genom att länka föremålen till nya berättelser framträder kvinnorna tydligare i slottets historia. Deras sociala, kulturella och ekonomiska agens blir synliggjord. En berättelse om Skoklosters kvinnor som tidigare varit undanskymd tog därmed form och vi gestaltade den i bok respektive utställning.

Som redaktör har det varit mitt ansvar att driva kunskapsuppbyggnadsprojektet och bokprojektet framåt. Jag organiserade regelbundna innehållsseminarier, som efter en tid utvecklades till utkastseminarier och textseminarier. Där diskuterade vi innehåll och gav synpunkter på våra artikelutkast. När våra texter mognat hade vi regelrätta textseminarier där vi gav varandra konstruktiv feedback. Utställningen bygger på det resultat som presenteras i publikationen. I utställningens curatoriella team ingick jag som huvudproducent och Inger Olovsson, Pia Bengtsson Melin och Sofia Nestor som delproducenter samt Ann-Cathrin Rothlind som utställningens huvudkonservator.

Annika Williams är intendent för den Hallwylska samlingen vid avdelningen Samlingar och forskning, Statens historiska museer. Hon har producerat flera utställningar vid Hallwylska museet och Skoklosters slott och har särskilt ägnat sig åt kvinnohistoria, bland annat i utställningarna Slottsfruar och klostersystrar (2022), Det blommar igen! Botanik och kvinnliga konstnärer och samlare i 1600-talets Holland (2021), Jane Austens värld. Perspektiv på Austens hjältinnor och brittiska överklasskvinnors livsstil vid sekelskiftet 1800 (2017). Som redaktör och medförfattare har hon bland annat drivit bokprojekten; Slottsfruar och klostersystrar (2022), Teknikens palats (2020) och Systrarna von Hallwyl (2017).